Elin Hofmann

Igår var jag på Oskar Linnros med bästa Julia och Rebecca. Och det var SÅ JÄVLA BRA. För det första gick herr linnros förbi oss när vi satt och köade utanför (ensamma) och vi klämde fram ett hej - och fick ett hej tillbaka. Sen gick han förbi igen och då jävlar SIGNERADE HAN VÅRA SKOR. Alla tre försökte behålla lugnet men jag vetefan om det gick så bra. Sen hamnade vi i mitten på första raden, lutade över stängslet och sjöng (skrek) med i varenda låt, varenda ord.

Och. Han hällde en hel flaska vatten över sig själv. I sympati för oss som köat i regnet. Herre. Gud.

Jag tror aldrig jag svurit så här mycket i ett blogginlägg men jag kan inte uttrycka lyckan ordentligt! På vägen hem var vi så glada att jag ramlade mitt på götgatan i ett lyckohopp - och jag brydde mig inte ens. Jag bara skrattade och sprang på :).

Bilden kommer förresten från en annan lycklig stund på sommarlovet - precis efter allsång satt jag och Rebecca med Salems autograf på händerna och taggade inför både hennes land och Gotland. NAJS.